De som mötte Cala, vakthunden, kände ingen rädsla. Tvärtom – det var sorg, medlidande och frustration.
Cala «vaktade» en bilhandlare i San José, Costa Rica. Hennes ägare gav henne sällan mat, och när hon blev sjuk fick hon inte gå till veterinären.
Med tiden blev Cala så svag att hon inte längre kunde stå. Istället satt hon på ett gammalt bildäck och såg på medan händelserna utspelade sig runt henne, med en kort kedja runt halsen som hindrade henne från att sänka huvudet eller gräva djupare i sin egen hud.
Calas hälsa försämrades snabbt och hon hade stora svårigheter att hålla huvudet uppe. Hon hade problem med andningen och led av flera andra hälsoproblem.
Om ingen hade kommit för att hjälpa den stackars hunden, hade hennes öde troligen varit beseglat.
Som tur var såg en granne hur illa Cala mådde. Han kontaktade polisen, som i sin tur kallade på hjälp från det lokala djurhemmet Territorio de Zaguates.
Organisationen gick genast med på att hjälpa, men vägen till räddning var långt ifrån enkel.
Berövad på sin värdighet
Synen som vårdarna såg när de först träffade Cala kommer Lya Battle, grundaren av djurhemmet Territorio de Zaguates, aldrig att glömma.
Hon berättade för The Dodo: «Jag var desperat ledsen och frustrerad. Bilden jag först såg var av ett ynkligt väsen, berövat sin värdighet och redo att ge upp – en hund vars själ var bruten, som väntade på slutet medan hon levde i en ändlös mardröm.»
Med hjälp av polisen och djurhemmet befriades Cala till slut från sin grymma ägare och togs till en veterinär, där hon fick kärleksfull vård och behandling för sina skador, inklusive djupa sår efter kedjan runt hennes hals.
Efter besöket hos veterinären togs Cala till Territorio de Zaguates, där hon fick tid att återhämta sig fysiskt och psykiskt.
Det tog ett tag innan Cala var återställd: såren var svåra att läka och den emotionella smärtan hon upplevt lämnade ett djupt ärr i hennes hjärta.
Till en början var volontärerna på djurhemmet övertygade om att Cala hatade andra hundar. De fruktade att det skulle vara omöjligt att placera henne i ett rum med andra djur.
En teori var att Cala aldrig tidigare hade varit nära andra hundar. Vissa volontärer misstänkte till och med att hon kanske hade tränats att attackera och döda andra djur.
Med tiden började Cala dock, motvilligt, att lita på andra hundar.
En otrolig förvandling
Cala var inte längre sjuk och svag, deprimerad och blyg – hon blev stark och självsäker. «Med varje dag som gick kom mer av hennes personlighet fram. Hon var inte längre rädd för människor, utan litade på dem, och ’sökta’ till och med deras uppmärksamhet,» förklarade Lya Battle.
Men även om Cala hade gjort stora framsteg, var hon fortfarande inte helt trygg. I juni i år bröt människor sig in på ett djurhem och lämnade förgiftade korvar. Totalt dog 16 hundar. Cala åt korven själv, men överlevde – troligen på grund av sin storlek i förhållande till mängden hon hade ätit.
Förgiftningen chockade henne och hon kämpade ett tag med neurologiska problem. Men Cala övervann även den fasen.
Hon hade överlevt år av försummelse, tortyr, hunger och sjukdom. Hennes liv hängde på en skör tråd när hon blev räddad, men på något sätt fann hon styrkan och viljan att komma tillbaka.
Även om många hundar aldrig får en andra chans, har Calas återhämtning inspirerat tusentals människor.
Cala bor nu hos en kärleksfull fosterfamilj som ger henne all uppmärksamhet och kärlek hon behöver.
